Pontiac Grand Prix - Luxury Edition

Solen värmer och det droppar om istapparna. Sista snödrivan på bilen smälter bort. Det är snart vår . . . 

Pontiac Grand Prix LE [årsmodell 1988 – 1996, femte generationen sedan1962] definitivt en mid-size och första framhjulsdrivna generationen. Pontiac lades ned hastigt 2010. Märket offrades så att GM kunde utverka välbehövliga kreditgarantier för att undvika konkurs. Valet att snabbt slakta ut Pontiac kan faktiskt ifrågasättas. Bilmärket Pontiac befann sig i bättre skick än Buick eller Saturn, för att inte tala om det notoriskt finansiella bojsänket SAAB. Pontiac kom på tredjeplats i försäljningsvolym i GM-koncernen år 2008 (krisåret). Försäljningsvolymer för GM (2008): Chevrolet sålde 1 801 131 bilar, GMC 376 996 bilar, Pontiac 267 348 bilar, Saturn 188 004, Buick 137 197 bilar och SAAB 93 388. Nu handlar det inte bara om försäljningsvolym utan också vinst per försåld bil. Där såg det inte lika bra ut för Pontiac. De hade precis bytt ut sitt modellprogram och hade de nya fräscha Gx-modellerna, men den investeringen hade inte börjat betala av sig i tillräcklig utsträckning. Buick var mer lönsamt per försåld bil och dessutom ett mer internationellt varumärke, speciellt på den viktiga kinesiska marknaden. Fördel Buick – Pontiac ut. Bilmärket Pontiac var under decennier ett prisvärt prestanda alternativ i GM-koncernen och det kompletterade på så sätt prismässigt volymmärket Chevrolet. Grand Prix är en klassisk Pontiacmodell som storleksmässigt först var en extra bred wide-track full-size modell, sport och prestanda orienterad, men den krympte ned sig till en smidig mid-size efter ett par decennier. Grand Prix var alltid positionerad som nummer två på Pontiacs prestigeskala. Toppmodellen var Bonneville. Prestanda ambitionerna fick stryka på foten efter hand som oljekriserna kom och gick. I slutet av åttiotalet fanns det inte mycket kvar av de ambitionerna.

Den femte generationen producerades under ganska lång tid och den kom därför utseende- och utrustningsmässigt i flera olika varianter. Ett vanligt marknadsföringstrick är att hela tiden kasta om i utrustningsnivåerna, döpa om dessa och tillföra utrustningspaket, och försöka toppa på slutet, allt för att sälja mer och det är ju förståeligt. Första årsmodellerna av denna generations Grand Prix kom endast i en tvådörrarsversion, först 1990 tillkom en sedanversion. Utrustningsnivåerna var för den ursprungliga kupén tre, en namnlös variant (insteg för snikna), LE (prisvärd mellannivå), SLE (Sports Luxury Edition, kostar det så smakar det). När sedanen till slut dök upp tillkom SE (ny basnivå), GT (halvsportig) och GTP (än mer sportighet).1994 trillar LE och SLE bort, GT och GTP degraderas till utrustningspaket, endast SE kvarstår. Grand Prix front såg olika ut beroende på utrustningsnivå i början, men från 1992 sammansmälte de utseende mässigt till färre varianter, en hade ljusramp. En kort sammanfattning över motoralternativen: a) först en standard V6:a på 2,8 liter på 130 hk, b) ny V6:a på: 3,1 liter på 160 hk, c) senare även en rak radfyra på 140 hk kom 1990 och V6:an i turboförstärkt utförande gav då 205 hk, d) en helt ny V6:a på 3,4 liter kom slutligen 1994 och den presterade 215 hk.

Bilen på bilden är en LE och av årsmodell 1990 eller tidigare. Den saknar lite utsmyckning i fronten, till exempel grillornament, galler och inte minst det vackra Pontiac emblemet. Ser lite slarvigt ut. Rosten har fått ett fast grepp om skärmkanter och trösklar. Å andra sidan är den rak och fin i plåten, inga större avskrap eller repor, lacken är blank och det tyder på att den tvättas, då och då. Bilen har två fast förankrade antenner, en för bilradion och en mitt på bagageluckan för någon slags kommunikationsutrustning. Den stora dekalen med medicinska symboler på där bak kanske ger en vägledning vad det kan vara för något . . .  Bilen är i härligt bruksskick. Bra!