Oldsmobile
Eighty Eight LSS [årsmodeller: 1992 – 1999, tionde och sista
generationen sedan 1949], klass: full-size
sedan.
Modellnamnet 88 fick konstgjord andning så
pass att den precis kunde fylla femtio år. De sist producerade bilarna var
jubileumsbilar. Både modellen och modellnamnet hade nog tjänat ut betydligt
tidigare. 88:an var placerad prestigemässigt precis nedanför toppmodellen
Oldsmobile 98, men befordrades till Oldsmobiles top-of-the-line efter 1996 då 98:an lades ned. Lyckan blev
kortvarig. 88:an lades ned den också.
Bilen på bilderna är av tidigare årsmodell, 1992 rättare bestämt. På avstånd ser den ut som lite av en svensk raggarbil, typ pilsnerpråm och 22 tidigare ägare. Bilen är raggamässigt svart i lacken och ger ett litet hängigt och schavigt intryck. Precis som det ska vara. Den skulle inte skämmas för sig en vanlig lördagkväll utanför korvkiosken. Det verkar också som ägarskaran har varit generös med eftermarknadsutrustning, vindavisare för rutorna så att det inte drar så mycket, mörka rutor skyddar från närgången insyn, lite pråliga prylar här och där, samt på bakre stolparna s k coach lights, måste mest troligt vara fastsatta efter det att bilen såldes som ny. LSS var 1992 fortfarande endast en utrustningsnivå dock med hög komfort och sportig attityd: läderklädsel, hårdare fjädring inget gungeligung, antisladdsystem, högljudd ljudanläggning m m.
Bilen på bilderna är av tidigare årsmodell, 1992 rättare bestämt. På avstånd ser den ut som lite av en svensk raggarbil, typ pilsnerpråm och 22 tidigare ägare. Bilen är raggamässigt svart i lacken och ger ett litet hängigt och schavigt intryck. Precis som det ska vara. Den skulle inte skämmas för sig en vanlig lördagkväll utanför korvkiosken. Det verkar också som ägarskaran har varit generös med eftermarknadsutrustning, vindavisare för rutorna så att det inte drar så mycket, mörka rutor skyddar från närgången insyn, lite pråliga prylar här och där, samt på bakre stolparna s k coach lights, måste mest troligt vara fastsatta efter det att bilen såldes som ny. LSS var 1992 fortfarande endast en utrustningsnivå dock med hög komfort och sportig attityd: läderklädsel, hårdare fjädring inget gungeligung, antisladdsystem, högljudd ljudanläggning m m.
Om man är en petimeter kan man hitta en del att racka ned på rörande bilens skick, men sådan är inte jag. Den här bilen brukas och älskas. Det framgår tydligt. Någon har ägnat sina omsorger och knappa medel i tjugo år för att hålla bilen i trafik. Det är värt att hedras. Hur många år till som bilen kommer att få susa fram är svårt att säga. Jag tror knappast att den mognar ut och blir en välvårdad entusiastbil. Snarare väntar avställning, förfall, upprostning och så småningom bortforsling till ett okänt öde.
Motorn mellan framhjulen är en redig V6:a på generösa
Jag
har hittat en tidningsannons också:
Upphovsrätten tillhör GM. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar