Dodge Stratus - molnigt och mulet

Baggen är bortsprungen - Dodgeemblemt har trillat bort.

Dodge Stratus [årsmodell: 1995 – 2000, första generationen] kategori: mid-size. Chrysler-koncernen lanserade tre modeller av denna midsizevariant: påkostade Chrysler Cirrus, mellannivån Dodge Stratus och betydligt enklare Plymouth Breeze. Meterologiskt namntema. Bilarna fick en spännande och modern design med svepande linjer och en viss cab-forward touch (Chryslers cab-forward koncept = bildesign där hjulen skjuts ut mot hörnen och får ett litet överhäng, men större kupé utrymme). I Sverige fick bilen namnet Chrysler Stratus. Framifrån var den då mer utseendemässigt lik en Cirrus, men hade Stratus bakparti, lite av en skvader kanske man kan säga. Alla tre modellerna var i princip identiska, det var främst utseende och utrustningsnivåer som skilde dem åt, och förstås varumärket: statusfyllda Chrysler, medelsvenssons Dodge eller fattigmans Plymouth. Valet var ditt. 

Det inses lätt att det är mer ekonomiskt och att det ger mer vinst att sälja samma bil under olika bilmärken istället för att utveckla olika bilmodeller. Det är dyrt att göra bilar. Fast det finns nackdelar också. Till exempel då den lycklig nybilsägaren sakta inser att denne har betalat mer för i princip samma bil och känner sig lurad. Varumärket urholkas och eroderas. För att lyckas med det måste varumärket vara tillräckligt åtrovärt och bilarna måste skilja sig åt väsentligt (utrustnings- och utseendemässigt, samt gärna prestandamässigt), då kan det hålla. En annan effekt är att det alltid tycks finnas ett varumärke som blir förlorare genom att det tappar sin identitet och därmed kunder, fram för allt på lång sikt. När det gäller Cirrus, Stratus och Breeze var det Plymouth som blev förloraren. Vem blev vinnaren? Antagligen Chrysler, de kunde försvara tidigare försäljningsvolymer i detta konkurrent utsatta segment, Dodge tappade definitivt, men Plymouth sålde bäst av de tre. Det hjälpte inte Plymouth som redan var nödlidande och döende som bilmärke. 

Första generationens Stratus kom i två utrustningsnivåer, en namnlös och en bättre utrustad ES. Basmodellen blev döpt till SE på slutet för att förhöja försäljningssiffrorna för sista årsmodellen, vanligt knep. Det fanns tre motoralternativ under dessa modellår. Standard var en rakfyra på 2,0 liter 132 hk/175 Nm. En 2,4 liter 150 hk/226 Nm var tillval, för ES fanns också en V6:a som tillval. Den var på 2,5 liter med 24 ventiler och avgav 168 hk/ 230 Nm under gynnsamma omständigheter. 1997 blev 2,4 liters fyran standardmotorn. Detta var inga sportbilar, de var möjligen komfortbilar.

Matt i lack.

Bilen på bild ser onekligen lite bedagad ut. Dodgeemblemet med baggens nuna på har trillat bort, antagligen för ett bra tag sedan. Rostig, smutsig och matt i lacken, inte ens vårsolen starka solstrålar kan få den att blänka nämnvärt. Nåja . . .