En tidig åttiotalare i fint skick.
Vit lack kan ju vara lite besvärligt då rosten kommer smygande, rost och
roststrimmor syns direkt, men inte här. Rostfri och fläckfri. Det ser ut som om
det är basmodellen och att årsmodellen är i intervallet 1982 - 1984, innan 1985
års ansiktslyftning. Där bak en tilltalande vinge i mattsvart färg, snyggt. Vingen pekar på att bilen är av 1984 års modell
eftersom även basmodellen kunde utrustas med bakvinge just detta år. Vi säger
1984. Radioantennen
sitter stadigt förankrad på högra framskärmen, sparar ju antennkabel till
radioapparaten med kassettspelare, kanske där också finnes en booster i kupén?
Överhuvudtaget ett fint och välbevarat exemplar. Men det finns en sak som
kraftigt bryter av. Hjulen! Hjulsidorna ser ju att komma från Biltema. Har den
verkligen stålfälgar? Kan knappt tro mina ögon. Byte till original
aluminiumfälgar anbefalles så snart omständigheterna tillåter.
 |
Pontiac Firebird [årsmodeller: 1982 – 1992, tredje
generationen], muscle car.
Basutrustad snikvariant. |
Tredje generationens Firebird
konstruerades efter två förödande oljekriser och de federala myndigheternas nya trafiksäkerhetsbestämmelser. Bränsleekonomi och lågt luftmotstånd blev nyckelfaktorer i konstruktionen. Det
resulterade i en uppsättning motorer som kanske inte kännetecknas av prestanda
direkt. Motortekniken var inte tillräckligt utvecklad och bränslepriset var
högt. Det fanns inget annat att göra än att erbjuda mindre och kraftlösare motorer. Längst ned
i botten hittar vi en fyracylindrig motor på 2,5 liter och som gav ifrån sig 90
hk. Därefter en V6:a på 2,8 liter med förgasare som presterade 120 hk. Till
sist två V8:or på generösa 5,0 liter, men förgasarförsedd gav den 145 hk och
med bränsleinsprutning lite bättre, 165 hk. Det tog sig under de senare åren efterhand som motortekniken anpassade sig till nya krav.
Urval ur 1984 års broschyr:
(upphovsrätten
tillhör GM)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar