Oldsmobile Aurora gick det illa för

En del bilmodeller har det motigare än andra. Aurora började säljas i februari 2000 som 2001 års modell, i december 2000 så annonserade GM:s ledning att Oldsmobile skulle avvecklas. Snacka om uppförsbacke. Men det började bra och den sålde över 53,000 bilar första försäljningsåret, innan december 2000 vill säga, och överträffade därmed det satta målet på 45,000 bilar. Nästa år såldes 8 576 bilar och sista årsmodellen kom upp i  7 217 försålda bilar. Fast det är ju inte att undra på.

Hur säljer man bilar fast bilmärket ska läggas ned, det låter svårt. Det behöver det inte vara, enklast är att låtsas som ingenting och så gjorde Oldsmobile. Det gick att göra så eftersom Oldsmobile var en del av stora GM och resten av GM kunde fånga upp kunderna och garantera service och reservdelar. Trots det så föll andrahandsvärdet direkt med motsvarande två år. Det vill säga en tre år gammal Oldsmobile blev raskt lika lite värd som en fem år gammal begagnad bil. Hur mycket Saab kommer att tappa i värde törs man ju inte ens tänka på. Där finns ju bara ett konkursbo.

Oldsmobile Aurora 4.0 [årsmodeller: 2001 – 2003, andra och sista generationen], full-size.

4.0 är toppversionen av Aurora.

Aurora var Oldsmobiles toppmodell och var spjutspetsen i den omdaning och nysatsning som Oldsmobile gjorde för att överleva. Modellen inriktades mot de så kallade importbilarna till den nordamerikanska marknaden. Med andra ord främst japanska och koreanska bilar. Aurora fick goda och välvilliga recensioner. Välbyggd, snabb, välutrustad och bra på alla sätt, förutom att den var lite svår att förstå. Karaktären var nämnligen svårfångad. Den var i sin själ varken amerikansk eller importbil. Den gamla och förvisso krympande kundskaran fattade ingenting och tilltänkta kunder som körde importbilar kände inte heller igen sig. Aurora lyckades inte rädda Oldsmobile och när denna andra generation kom var det redan för sent.

Dessutom var Auroras design och utseende också lite annorlunda än samtida andra bilmodeller. Den kom med två motoralternativ en V8:a eller en V6:a och de satte också beteckningarna på utrustningsnivåerna. Den skinande bilen på bilderna är 4.0 och är den mer välutrustad versionen. V8:an är precis som du gissat på 4,0 liter och den avgav 250 hk. Sannolikheten är stor att årsmodellen är 2001 . . . Om det fortfarande är förste ägaren som äger bilen är svårt att säga, men bilen är i absolut oklanderligt skick. Den är dessutom extrautrustad med förgyllda emblem och fälgarna är fullständigt spegelblanka. Bilen är helt enkelt ett praktexemplar!

Även om Oldsmobile försökte låtsas som om allt var som vanligt så var det förstås inte det. De flesta hade tankarna på annat håll alla Oldsmobiles anställda, återförsäljarna och inte minst kunderna. Luften gick nog ur det mesta och resurserna ströps. För att krama ut det sista kom de femhundra sist producerade bilarna att göras i en speciell farväl-serie, de sista femhundra, alla lackade i mörk körsbärsröd metalliclack. Längre ned så visas den enkla broschyren för dessa sista bilar, även marknadsföringsbudgeten började sina.

Föraren ser lite sammanbiten ut, tro jag det, Oldsmobile skulle ju läggas ned (Foto: GM). 

I historiens ljus kan väl konstateras att Aurora blev en intressant bil. Välutrustad och lyxbetonad, lagom med prestanda och allt till ett lågt begagnat-pris. Mycket bil för pengarna.

I ett tidigare inlägg har första generationens Aurora, som är ännu mer intressant egentligen, presenteras utförligt och långrandigt. En Aurora 3.5 har också förekommit på bloggen.

Hur säljer man bäst en bilmodell vars märke ska läggas ned – man låtsar som om det regnar:

(upphovsrätten tillhör GM)

Annonsen är från före nedläggningsbeskedet.

Sista bilbroschyren.

Undrar just vad andrahandsvärde månne bli?

Den särskilda loggan blev också inbroderad i ryggstödet.