torsdag 23 augusti 2012

Ännu mer Saturn S-series



Första generationens Saturnbilar är kanske inte så mycket att titta på egentligen. De ser lite underliga ut, men bilmärket Saturn är intressant och har en intressant historia. GM:s avsikt med bilmärket var att göra bil på nytt sätt och tillverka en annorlunda bil för att konkurrera bättre med främst de asiatiska importbilarna på den inhemska nordamerikanska marknaden. Saturn startade 1985 och först sex år senare kom den första modellen ut, S-series. Redan där blev det fel. Genom att ta sex år på sig så tappade GM en hel del tempo. Problemet var att allt skulle vara nytt och Saturn skulle vara helt fristående från GM. Att bygga ett helt nytt bilmärke från grunden tar tid och ingen annan har gjort det i modern tid. Jag tror att ingen kommer att gör om det - det är ju vansinne att inte försöka utnyttja det som redan finns och sedan förpacka det smart.

Nästa misstag var att göra bilen så pass unik och annorlunda. Den var ju tänkt att konkurrera med de framgångsrika importbilarna. De skulle ha gjort som japanerna gjorde - kopierat värsta konkurrenterna. Knyckt idéer och framgångskoncept. Studerat deras framgångar, frågat sig: varför säljer de så bra? Nej då, så gjorde de inte. De fortsatte envist på sin egen inslagna väg. Bilmodellerna blev för annorlunda. Äventyret Saturn blev mycket kostsamt för GM och bidrog helt klart till GM:s finansiella ohälsa i slutet av 00-talet som resulterade i den stora bilmärkesnedläggningen för GM. Saturn, Pontiac, Hummer och Saab avvecklades eller avyttrades. Nu finns där bara Chevrolet, Buick, GMC och Cadillac kvar. Vem försvinner härnäst? Mitt tips: Buick eller möjligen Cadillac. Cadillac har nog mest problem just nu av fyra GM-divisionerna.
Saturn SL [årsmodell: 1991 - 1996, första generationen], compact.
SL står för S-series och Limousine.
Saturn hittade dock sina köpare, men kundskaran blev för liten. Ofta hängivna köpare som förälskade sig i den lilla rara bilen och som gillade försäljningssättet utan den klassiske i rutig kavaj iförd slemmige och otäcka bilförsäljaren. Saturn såldes till fasta och tydliga priser. Generösa garantier. De Saturn S som jag ser är nästan undantagslöst välvårdade och ser ut att vara i gott skick. Ingen rost, möjligen lite på baklucka eller motorhuv. Skälet till det är att sidorna var av plast. Karossen var så fiffigt konstruerad att den var självbärande utan speciellt stöd från sidorna. Tanken var att Saturn enkelt skulle kunna designa om modellen. Fast det utnyttjades aldrig. Hur set ser ut då en Saturn SL har krockat kan du se på bild längst ned i inlägget. Dags att ta fram stora tuben Plastic Paddic!

En annan sak som förbryllat mig är motorvarianterna. Motorn utvecklades själva av Saturn förstås. Motorn var en radfyra på 1,9 liter och den kom i två versioner: med en (1) överliggande kamaxel eller två (2). 1,9 SOHC presterade 100hk och 157Nm 1,9 DOHC presterade något lite mer, 114hk och 162Nm. Men gjorde det någon skillnad?

SL som sedanen kallades kom i tre utrustningsvarianter: SL, SL1 och SL2. Det som skiljde dem åt var enbart detaljer som till exempel klädsel, stolarnas utformning och de högre utrustningsvarianterna hade DOHC-motorn, fattas bara. Bilen på bild är en Saturn SL, mer än så går nog inte att utläsa av bilderna. Utrustningsnivå - okänd och motoralternativ - okänt samt årsmodell - okänt. Fast den är som förväntat i bra skick.


Uj-uj, plastskador och en bucklig motorhuv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar