Men ibland blir det ju bara för mycket, bortom all måttlighet och god
smak. Titta på bilderna. Framifrån ser det ganska måttligt ut bara två
guldstripes på frontskyddet av plast, vackert matchande det pråliga Chrysler
emblemet och man kan också se de guldfärgade lättmetallsfälgarna. Precis så att
ögat fastnar och man börjar ana att detta är något extra.
 |
Chrysler Intrepid
SE [årsmodell: 1998 – 2004, andra och sista generationen] full-size.
SE var basnivån. |
Bakifrån glimmar det mer. Original guldfärgade emblem och ett extra par guldaktiga
Chrysler emblem på bakljusen. Även låset för bakluckan är vacketr guldglimmande
och runt låset finns en prydlig liten lagerkrans, även den i guld förstås. Registreringsskyltens
skruvar täcks i sin tur av små guldfärgade pluppar. En vacker helgående röd
ljusramp pryder akterkastellet och intrycket förstärks också med ett antal matchande röda reflexmärken
runt om registreringsskylten.
Tar man ett par steg närmare så ser man att på sidorna finns det original
guldfärgade Chrysler emblem. Fint. Ägarens initialer D J D i guld är fastklistrade
precis ovan för handtaget. Ingen kan undgå den tvålinjiga guldstripen som går längs
efter sidorna och den riktigt uppmärksamme ser att även backspeglarna är
inramade med guld stripe. Genom främre vindrutorna kan man skönja ett hemmagjort
tillbehör i form av tyginklädda hyllor som hänger på inre dörrkanten. Lite
förbryllande, de måste ju sticka ut och skava mot axlarna, och vad ska man ha
dem till?
Sammantaget: utstrålar inte denna bil sann ägarstolthet?
Sista generationens Intrepid var släkt med Chrysler Concorde och 300M,
men var en mer plånboksvänlig modell. Basmodellen SE hade en V6:a på 2,7 liter
som presterade 200 hk. Det räckte nog en stund. Chrysler Intrepid var en Dodge
i USA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar